Jen.

Haha, det känns som om jag sitter och försöker få tag i en människa som inte ens existerar längre. När jag ringer så vet jag redan att det inte är någon som kommer att svara. Men jag ringer ändå. Som att ringa till en låtsaskompis. Eller? Har jag bara inbillat mig att den här människan bara har funnits i mitt liv? -Är jag helt slut i skallen? Jag vill bara veta varför.
Varför svarar du inte? Har det hänt något? Vill du inte veta av mig? Jag förtjänar väl ändå att få veta det. Och sen. Så vill jag ha en jävligt bra förklaring till varför. Och vad fan du håller på med. Och hur fan du tror att du kan behandla mig! Jag kommer att jaga dig tills jag får veta varför. För nu är jag arg. Och lite orolig. Men mest arg.